Plantskolan i Löddeköpinge

I dag blev det en tur till Löddeköpinge plantskola. Det finns ett hörn där som jag tycker speciellt mycket om. Där har trädgårdsarkitekten Heidi Palmgren nämligen anlagt en liten trädgård för att hedra Ulla Molin. Här finns buxbomsklot, kaukasisk förgätmigej, strandiris och ett par formklippta hönor. De vackra vill-ha-betongplattorna är formgivna av Signe Persson-Melin. Tycker att den slingrande gången dit med täckbark och stenkant är så vacker.

Ett besök i det vackra växthuset är ett måste. Varje gång.

Kom hem med lite nya växter och massor med inspiration. Nya projekt är påbörjade och bilder kommer.

I dag har det regnat. Mycket. Och jag har njutit av varendaste droppe.

Kram ♥

Lata dagar vid poolen

Det började med en zinkbalja som båda barnen fick plats i när de var små. Sedan dess har baljan vuxit med tiden. Vatten, den bästa leksaken. Vi har haft alla möjliga uppblåsbara varianter och till sist bestämde vi oss för att skaffa en permanent pool, en "riktig"pool. 

Liksom många andra var vi skeptiska: "Men är det inte mycket jobb med en sån där pool?".  

Nej, det tycker vi inte. Inför vintern töms poolen på halva mängden vatten och sen lägger vi över ett poolskydd. När badsäsongen närmar sig fyller vi (= L) på med vatten och gör en rejäl poolrensning med allt vad det innebär. Med en bra pump, ett reningsverk och en klortablett då och då sköter den sig själv resten av sommaren. 

Vi har grävt ner poolen till hälften och sedan klätt sargen med säckväv för att göra den mer diskret.  L har också fixat en dusch. Golvet till duschen är ett lock som hört till en gammal tvättgryta. 

Kram ♥

Detaljer

Fin lördag.

Kram♥

Louisiana

I går kväll tog jag och L en tur till konstmuseet Louisiana som ligger ca 35 kilometer norr om Köpenhamn. Det ligger i en stor park vid stranden med en magnifik utsikt över Öresund. Yoko Ono var en av utställarna.

På utställningen finns s k Participation Pieces där besökarna uppmanas att själva delta aktivt. I parken står en av Yoko Onos installationer, ett önsketräd där besökarna kan hänga upp sina önskningar. När utställningen är slut skickas alla önskningarna till Island där de kommer att grävas ner runt en ljusinstallation, Imagine Peace Tower, som Yoko Ono skapade 2007 till minne av John Lennon. Vackert!

Landskapet kring museet är fantastiskt och helt ärligt var det den största behållningen av besöket. Med dessa bilder från Söhaven önskar jag er en härlig fredag.

Kram ♥

Nej, se det regnar!

Trodde aldrig att jag skulle höra mig själv utbrista "Ja, äntligen regn!" en sommardag i Sverige. Men jag blev verkligen glad när jag kunde skönja en mulen himmel vid rullgardinskanten i morse. Och det har kommit några värdefulla droppar, inte många, men ändå. Passade på att ta ett par bilder i det fina ljuset.

Här är en vy från pergolan. Bakom planket ligger äppellunden med hängmattan.

När vi röjde i källaren hittade jag en rund, svart spegel som fick en ny plats på planket.

Klätterhortensian vid äppelträdet växer på och förhoppningsvis lämnar den startgroparna nästa år och svingar sig uppför stammen. De vita höstanemonerna kommer så småningom att sväva vackert över buxbomskloten.

Vy mot pergolan. Bambun och rhododendronen står gröna och fina. På pergolans tak växer och trivs klematisen 'Summer Snow'. Lite för bra kanske. Men det har vi pratat om.

〫〫〫

I dag blir det en tur till konstmuseet Louisiana i Humlebäck utanför Helsingör. Känns som en perfekt dag för ett besök där.

Kram ♥

Lavendel och brickbord

Här på Vårgatan görs det inte många knop. Eller, jo, jag har fixat lite i trädgården och målat. Ytterligare en spaljé har blivit svart och en gammal pall förvandlades till ett brickbord. Annars är det slapparläge i däckstolarna i soligaste hörnan som gäller. Ja, jag försöker i alla fall. Har lite svårt att sitta still. Olivträdet har kommit ut och verkar stortrivas i medelhavsvärmen som råder just nu, liksom lavendeln som blommar för fullt och så vackert. Det är min absoluta favoritväxt. Ett framtida projekt är att plantera ett helt hav och jag vet den perfekta platsen. Men just nu känns det inte som att det är läge att plantera och flytta på växter, så jag får helt enkelt ha tålamod och invänta rätt tidpunkt. 

Ha en riktigt skön sommaronsdag och tack snälla, snälla för alla fina kommentarer i förra inlägget.

Kram ♥

Inne blir ute - eller tvärtom

Från vår till sen höst njuter vi av vårt favoritrum. Från matrummet öppnar man dörrarna och går rakt ut i uterummet. Dörrarna mellan de två rummen är vikdörrar av glas. På sommaren står de nästan alltid helt öppna vilket suddar ut gränsen mellan ute och inne. Taket är av glas och släpper in massor av härligt ljus. Ljuvligt också att höra regnet smattra mot rutorna.

En glasdörr leder ut till den lilla terrassen vid lusthuset. Där brukar L och jag njuta en stund av solen på seneftermiddagen. Uterummet ligger i höjd med husets sockel och när vi skapade rummet var önskemålet en vägg av bambu. För att lösa det byggde vi en låda som vi planterade bambun i. Uterummet är alltså på så sätt "öppet" ut mot trädgården.

(I den gamla äppellådan döljer sig en liten musikanläggning.)

Vi använder uterummet dagligen och spenderar mycket tid där. Alla i familjen trivs i detta rum. Ja, Charlie, jag sa alla.

〫〫〫

Till sist vill jag hälsa nya följare hjärtligt välkomna till min blogg. Så roligt att ni hittat hit! Vill också tacka för alla fina kommentarer jag fått. De värmer så gott ska ni veta!

Kram ♥

Nävor i äppellunden

 Senaste tillskottet av blommor i vår trädgård är den söta nävan 'Rozanne'. Var egentligen ute efter 'Jolly Bee' men fick då på plantskolan veta att det var samma sort! Tidigare fanns det nämligen en näva som hette 'Jolly Bee' som småningom visade sig vara identisk med 'Rozanne'. Därför bestämdes det att växten skulle heta 'Rozanne'. Så, då har vi rett ut det.

Plantorna har jag satt vid buxbomskloten i äppellunden där den ska få täcka barjorden i framkant. Den trivs i sol, halvskugga och skugga, blommar i tre månader, lär växa starkt, är villig att breda ut sig och förökas genom delning. Kort sagt; den var svår att motstå och måste självklart testas. Nu återstår att se ifall den håller vad den lovar.

Kram ♥

Hängmattan i äppellunden

"Använder ni hängmattan?" är något folk ofta frågar när vi står vid äppellunden. Jodå, det händer. Jag gillar hängmattor. Drömmen är en sådan där broderad av tjock, vit bomull och långa, härliga fransar. Mysig och inbjudande. Vår hängmatta är svart, enkel, strikt och vädertålig. Det är väl inget större fel på den, men den kanske inte är så... magnetisk. Men nu när vädret tillåter kanske man skulle kunna piffa till den? Då så, 

 före

och efter.

Kanske inte lika fin som drömmattan, men mysigare och tydligen mer lockande. Det var bara att ställa sig i kö efter ungdomarna.

Kram♥

Vårgatan lite grann så här från ovan och glädje

 Så var det dags. Att ta en bild på trädgården ovanifrån. Det hade kunnat bli flygplansläge ifall jag gått upp på vårt tak, men det är helt otänkbart. T o m sotaren känner sig tveksam så då förstår ni hur högt det är. Det fick bli balkongen. Men saken är den att det inte går att få med hela trädgården härifrån. Att hänga i knävecken känns bara desperat så jag lutar mig därför så långt ut mot räcket som det går utan att riskera liv och lem. 

Härifrån ser man klematisen 'Summer Snow' som växer på pergolan. Oj, vad den tar för sig! Den stackars piprankan ser ut att kämpa för sin existens. Här får man också en uppfattning om hur gigantiska våra ädelcypresser har blivit med åren. Loungehörnan (de vita tyglängderna) ser pytteliten ut. 

Riktar kameran rakt ner: trappan till däcket, bambu, singlet vid vattenspelet, lite klätterhortensia och pipranka och - ännu mer klematis. 

Titta på klematisen och lyft blicken en aning. Det limegula som syns mellan den, ädelcypressen och äppelträden är daggkåpan som växer i pallkragehörnan.

Egentligen vet jag inte om bilden över denna del av trädgården blev så värst tydlig. För egen del var det dock väldigt bra att ta sig upp hit och få en blick över pergolan. Den där klematisen behöver en seriös uppstramning!

〫〫〫

Den senaste tiden har varit helt fantastisk och snudd på overklig; träff med supertrevliga bloggvänner, tidningsreportage, fler sidvisningar och fina följare, gulliga kommentarer och i eftermiddags var den oerhört sympatiske Claus Dalby här på besök. Trädgården har aldrig varit så välstädad som nu så jag kan bara dutta runt. Jag är trött. Men så otroligt glad.

Kram♥