Men när jag så fick barn väcktes intresset igen. Jag bestämde mig för att lära mig sy. Själv. Jag började med enkla mönster, sådana som ger ett snabbt resultat. Det blev en del täcken och kuddöverdrag. Men ju mer jag lärde mig desto roligare blev det och efter hand vågade jag mig på lite svårare saker. Det var en underbar känsla att se mina barn i kläder som jag hade sytt. Jag var stolt och de nöjda och glada.
Även om de är stora nu tycker jag fortfarande om att skapa till barn. De mönster jag syr efter idag är faktiskt i stort sett desamma som jag en gång började med. Jag utgår från något väldigt enkelt och lägger till något själv.
Att vara kreativ är något jag kan se fram emot, något som ger mig energi. Det är ett sätt för mig att ha kul och må bra. Man mår helt enkelt bättre om man ser till att ha kul med jämna mellanrum. Eller hur?
♥
Kram

Vilken söt klänning. det är kul att sy men tyvärr gör jag det alldeles för sällan.
SvaraRaderaMan borde ha en permanent plats för symaskinen.
Kram :)
Så roligt att du hittade tillbaka till sömnaden! Så söt klänningen är - och det finns plats för en liten flicka att röra sig i den också. Vissa barnkläder som finns i affärerna är ju inte gjorda för barn - de är små minivarianter av damkläder. Så sorgligt. Men din klänning är GLAD!
SvaraRaderaKram